Vårseminariet 2026
I vanlig ordning en underbart solig dag, intressanta föreläsningar och trevligt nätverkande. Här följer en sammanställning av årets seminarium.
Föreläsning om neuropsykiatrisk problematik ur färdtjänstperspektiv
Docent Nora Choque Olsson
Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för flera olika neuropsykiatriska diagnoser.
Styrkor hos personer med autismspektrumtillstånd är gott minne för detaljer och fakta, uthållighet, noggrannhet, välutvecklat bildminne, musikalitet, noga med rättvisa och god språkkänsla.
Svagheter kan vara känsla av att vara annorlunda, oförmåga att förstå den sociala koden, känsla av att livet är kaotiskt. De kan ha erfarenhet av trauman och mobbing, onormal trötthet och litet socialt nätverk.
Social kognition är ofta problematiskt, känsla av att inte förstå trots information, störningar i planering kan vara svårt att hantera, oförutsägbarhet kan vara omöjligt att förstå och hantera. Tydlighet och pålitliga planer är viktigt. Teknik behöver inte vara något problem för personer med autism, det som är svårt att förändringar och otydligheter.
Personer med autism kan vara otroligt känsliga för sensoriska upplevelser som ljus och ljud. Risk finns även för samsjuklighet, ADHD, fobier, ångest, depression, intellektuell nedsättning och liknande.
Uppmärksamhetsstörningar
Dessa personers styrkor är mod, spontanitet, kreativitet, flexibilitet, uppriktig, ambitiös, villig att ta risker, nyfikenhet.
Svagheter är känsla av att vara annorlunda, svängande stämningsläge, koncentrationssvårigheter, svårigheter att komma igång, svårt att slutföra, rastlöshet, konflikter, dålig impulskontroll
Typiska problem för den här gruppen är att skjuta upp, prokastinera, komma igång, impulsivitet, bristande uthållighet, lätt uttråkad.
Vanliga problem för dessa personer är slarvighet, glömska, bristande planering, tråkighetsfobi, impulsivitet Vanliga tankemönster är dålig självtillit, känsla av att vara oduglig och oälskad. Samsjuklighet är vanligt. Trotssyndrom, tics, uppförandestörning, fobier, bipolär sjukdom, autism
Generellt är resor i kollektivtrafik mycket utmanande för personer med de här typerna av problem. Det måste göras en individuell bedömning av varje individ för att avgöra i vilken mån personen kan eller skulle kunna resa med kollektivtrafiken. Möjligheten att öka sin förmåga genom träning varierar men det måste oftast ske i långsam takt och målen måste sättas individuellt. Det är en komplex grupp.
När det gäller självständiga resor med allmänna kommunikationer kan det vara ett mycket omfattande arbete med motivering, kartläggning av vilka problem personen har, när dessa problem kommer och vad som utlöser dem, vad personen känner och tänker i denna situation, hur personen kan öva eller hjälpas klara av den situationen. Personen måste involveras och det är ett omfattande arbete som behöver göras i personens närmiljö. Det kan även vara så att personens sammantagna utmaningar i vardagen är så omfattande att resor med kollektivtrafik är sekundära.
Neurodivergenta personers kontakt med färdtjänst
6-12 år
- Forskning finns främst för föräldrars oro, säkerhet och behov av ledsagning, ofta kopplat till skolresor
- Sensoriska svårigheter (ljud, trängsel, lukter) och oförutsägbarhet lyfts konsekvent som hinder
- Planerings- och exekutiva svårigheter begränsar självständigt resande tidigt i livsförloppet
- Tidig exponering för misslyckande resor kan etablera undvikandebeteende vilket ökar senare kontakt med färdtjänst
Viktigt kan vara att försöka klarlägga vad mer exakt vid resan som är svårt, vilka känslor som uppkommer. Vad exakt är problemet, känsla, ljud, oro, ovilja att lämna hemmet? Vems är problemet, är det barnets eller förälderns? När det gäller barn måste kommunikationen oftast ske genom föräldrarna.
Ungdomar/unga vuxna
- Kritisk period, krav på självständighet ökar.
- Studier visar hög kognitiv och emotionell belastning vid oväntade förändringar (förseningar, inställda resor)
- För ADHD är svårigheter med väntan, tidsuppfattning och impulskontroll särskilt framträdande
- Avslag eller sena bedömningar i denna fas riskerar att få långsiktiga konsekvenser för utbildning och senare kontakt med färdtjänst.
Personer med den här typen av problematik behöver mer än andra utredas och bedömas utifrån sina individuella svårigheter. De är mer än kanske andra en heterogen grupp. Problemet är att det kan finnas riktlinjer som är utformade utifrån att gruppen är mer homogen än den är. För den här gruppen är en noggrann individuell bedömning mycket viktig. Vissa individer kan vara hjälpta av att resa inledningsvis med en ledsagare under en period och därefter klara att resa själv men andra individer är inte hjälpta av detta, resan blir ändå mer oförutsägbar och svår än personen klarar av.
Ett alternativ kan vara en tjänst av typen ”sist in först ut” där personen alltid får åka närmaste väg.
Det är viktigt att eventuella incidenter analyseras noga för att dels ta reda på vad det är för problem, dels försöka finna lösningar på de ofta ganska specifika problemen som uppstått. Det kan handla om rutiner personen finner viktigt, placering i bilen, samtal i bilen eller inte etc.
Vuxna
- Stark koppling mellan transportsvårigheter och arbetslöshet, social isolering samt försämrad psykisk hälsa.
- Många vuxna med autism/ADHD klarar att resa men kostnaden i form av utmattning, ångest och återhämtningstid är hög
- Bedömningar som endast utgår från ”kan resa” missar ofta funktionsnivå över tid och hållbarhet.
- Sensoriska anpassningar
- Ljud, ljus, trängsel och lukt är de vanligaste rapporterade hindren.
- Sensorisk överbelastning kan utlösa panikreaktioner, shutdown/meltdown och långvarig utmattning
- Sensoriska svårigheter är inte preferenser utan funktionsnedsättande faktorer
- Rätt till färdtjänst bör kunna baseras på sensorisk intolerans även om personen klarar sträckan motoriskt
- Undvik onödig verbal belastning
- Förvarna om förändringar i miljö eller färdväg
- Tillåt användning av hörselskydd, tystnad och avskärmning utan krav på förklaring
Kognitiv tillgänglighet
- Svårigheter med planering och sekvensering, informationsbearbetning och simultankrav
- Hela resan kedjan måste fungera för att resan ska vara möjlig
- Bedöm resans förutsägbarhet, inte bara dess längd
- Kognitiv belastning ska vägas in även om hjälpmedel teoretiskt finns
- Att ge instruktioner en i taget i samma ordning varje gång kan ibland vara nödvändigt
- Undvik tidspress där det är möjligt
Psykisk belastning och hållbarhet
- Resande kan ge fördröjda psykiska konsekvenser som ångest, depression och utmattning
- Många avstår resor helt för att skydda sin psykiska hälsa.
- Personer som uppger sig inte klara att resa med kollektivtrafik på grund av att de där utsätts för andra personer men som samtidigt klarar att gå på en konsert, gå i affär, på stormarknad. Analysera och diskutera med personen mer exakt hur personen själv upplever denna till synes paradox, hur det ska lösas.
- Det finns ibland möjlighet att träna upp förmågan om personen själv kan motiveras till detta, ofta små steg, successivt.
Viktiga aspekter att ta hänsyn till
Fråga inte ”Kan personen resa” utan ”Kan personen resa utan oproportionerlig psykisk kostnad?” Vad är det för problem så exakt som möjligt.
Sammanfattning
För de här personerna är diagnosen inte speciellt viktig utan snarare personens faktiska förmåga och begränsningar som i hög grad är individuell och förändras över tid. En utveckling sker inte sällan när personen flyttar hemifrån och går från att vara barn till ung vuxen. Färdtjänst är ofta en viktig del i dessa personers möjligheter.
Ladda ner Nora Choque Olssons föreläsningsmaterial (PDF-format)
Barns förutsättningar och behov i kollektivtrafiken
Maria Tellenius,SL och Region Stockholm
- Barns perspektiv – barnets egen upplevelse, kräver att man lyssnar på barnet
- Barnperspektiv – vuxnas tolkning och förståelse av vad som är bäst för barnet
- Barnrättsperspektivet – Juridisk och etisk utgångspunkt
- Barnsyn – har skiftat genom åren
Barn är agerande i kollektivtrafiken, har rättigheter, den är central för barnens självständighet. Barn är ofta beroende av kollektivtrafik för att ta sig fram, de är en stor resenärsgrupp med liten delaktighet. Barns resande påverkar familjens resemönster.
Flera undersökningar är gjorda under 2023-2025 för att undersöka närmare kring barns resande i kollektivtrafiken, ur olika perspektiv (barnen eget, föräldrarnas, chaufförers) med målet att barn ska känna sig trygga och inkluderade, barn är även framtidens resenärer.
Barn pendlar ofta precis som vuxna, ofta långa sträckor. De utgör en stor andel av resenärerna. Barn har en tidigare rusningstid än vuxna och reser oftast med buss. Självständigt resande är ofta viktigt för barnens självkänsla.
Ofta tar barnet själv initiativet till självständigt resande, redan vid 8-11 år och tränar då tillsammans med vuxna eller syskon. Mobiltelefon är en förutsättning för trygghet och kommunikation. Vid 12-13 år klarar barn även ofta att självständigt lösa lite oväntade problem. Detta är ett viktigt steg i barnets liv. Funktionshindrade barn är ofta senare i detta självständighetsblivande.
Problem i kollektivtrafiken är ofta svårare för barn. Vuxna är inte alltid hänsynstagande. Det finns också utmaningar för barn, oro att åka fel, krångel med biljetter, omläggningar och förseningar, barn kan sakna mobil, betalkort, surf som krävs för självservice. ”Någon att fråga” saknas ofta. Föräldrarna är viktiga för hjälp och support.
Barn känner ofta motstånd att be om hjälp av okända. Man är rädd för dåligt bemötande, bli ifrågasatt. Personal skapar trygghet men det är otydligt för barn vad de kan hjälpa till med, barn undviker kontakt med främmande vuxna. Finkänslighet krävs av personalen.
Funktionshindrade barns förmåga att resa kollektivt.
Funktionshindrade barn behöver ofta längre tid och fler tillfällen till träning för att klara kollektivtrafik. De behöver träna på att resa vid olika tider, olika årstider, klara även förändringar, bli säker, veta hur man ska hantera problem, hantera digitala lösningar. Vilka problem som är aktuella beror i hög grad på vilken funktionsnedsättning barnet har, fysiskt eller psykiskt, kognitivt, orientering. Detta påverkar i hög grad barnets möjlighet att resa kollektivt på lika villkor som ett barn utan funktionsnedsättning.
Förmågor som krävs
- Förmåga att förstå och göra sig förstådd
- Förmåga att planera
- Att orientera sig
- Att föra och förflytta sig
- Att vistas i olika miljöer
- Säkerhet att interagera med vuxna
För att klara detta krävs
- Förmåga att sålla och ta in information
- Hantera närvaron av andra människor
- Att ta in flera intryck på samma gång
- Ta kontakt och kommunicera
- Hantera oförutsedda händelser
- Hantera trängsel, stress och en stormängd människor i rörelse
Ladda ner Maria Tellenius föreläsningsmaterial (PDF-format)
Aktuella rättsfall och vad ska man göra när kammarrätterna tycker olika
Ylva Lindblom, förbundsjurist SKR
Först en kort genomgång av möjligheten att ändra gynnande beslut eller villkor enligt 37§ andra stycket Förvaltningslagen och Lag om Färdtjänst §12
Genomgång av intressanta domar från kammarrätten det senaste åren i färdtjänstärenden
Väsentliga svårigheter, snarlika fall
• KRGBG 2360-25 Avslag
• KRGBG 7612-25 Bifall
• KRSUN 1120-25 Avslag
Samåkning – Ensamåkning
• KRSUN 1700-24 Avslag
Specialfordon – liggande transport
• KRSUN 2131-18 Avslag
Riksfärdtjänst KRGBG 3018-25 hjälpmedel som bara behövs under färd Avslag
Handläggning
KRJPG 302-26 Fel person enligt delegationsordning överklagade Avslag
Hur ska man tänka om kammarrätterna tycker olika
KRGBG 7947-24
Endast den omständigheten att man sitter i rullstol innebär inte per automatik att man har väsentliga svårigheter att resa ed allmänna kommunikationsmedel. Kan innebära att hen inte är berättigad.
KRSTH 3878-15
Den som är beroende av rullstol får i allmänhet anses a väsentliga svårigheter. Det måste dock göras en bedömning i det enskilda fallet. Kan också innebära att hen inte är berättigad.
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar
• Ett nytt brott – missbruk av offentlig ställning
• Straffet för brottet tjänstefel höjs
• Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026
• Missbruk av offentlig ställning – skärpning jämfört med tidigare lag, gäller fler men kräver uppsåt och att man själv eller annan gynnas eller någon annan missgynnas
• Böter eller fängelse
Litis pendens – ett ärende får inte beredas på mer än ett ställe samtidigt
• FR Falun 5349-20
• FR Malmö 7093-21
• FR Malmö 3552-19
• FR Växjö 4243-22
Juridisk hjälp av jurist finns att få på SKR 08-4527000 telefontid månd-fred 13-15
Ladda ner Ylva Lindbloms föreläsningsmaterial (PDF-format)
Erfarenhet som konsultläkare åt färdtjänsten och Transportstyrelsen
Göran Kennebäck, överläkare
Läkaren är patientens företrädare i medicin och mot myndigheterna, detta är viktigt att komma ihåg.
Kort beskrivning av läkarnas dilemma att prestera ett intyg. Ofta tidsbrist och bristande information i tidigare journalanteckningar. Kopia av tidigare intyg? Patienten kan ”hota” med att byta vårdcentral om hen inte får ett intyg. Tidsbrist, ingen möjlighet att ta tillbaka patienten för att göra en undersökning och skriva intyg. Detta riskerar att resultera i bristfälliga intyg.
Färdtjänsten har inget lagkrav på läkarintyg eller annat intyg
Läkare har egentligen ingen utbildning för intyg/utlåtande för färdtjänst och hur de ska skrivas. Synliga funktionsnedsättningar är relativt lätt att beskriva/värdera exempelvis pares, amputation, artros. Osynliga funktionsnedsättningar är mycket svårare, exempelvis psykiska, fibromyalgi, trötthet
Det finns vissa skalor som kan användas för syn, hjärtsjukdom, KOL. Det finns även gångtest och arbetsprov som kan användas. Dessutom finns subjektiva mått med allmän beskrivning eller livskvalitéformulär som kan begäras, ofta från arbetsterapeut eller fysioterapeut
Väsentliga svårigheter
Alla sjukdomar varierar mellan inga/lindriga och uttalade symtom. Det bör finnas en koppling till utredningen och grad av behandling.
Infektionskänslighet: Läkarutlåtandet ska vara specifikt, detaljerat, motiverat och innehålla beräknad varaktighet, medicinering och vilka medicinskt befogade begränsningar detta innebär för patienten. Till detta kommer intervju med patienten vad denna faktiskt gör och klarar. Vid behov kan kontakt tas med aktuell läkare för förtydliganden eller komplettering.
Psykiska åkommor är ofta mer utmanande att intyga. Oftast finns inget mer än patientens egen beskrivning och egna uppfattning för läkaren att beskriva. Utifrån detta får läkaren göra en subjektiv bedömning hur omfattande patientens problem får anses vara. Även här får man utgå ifrån vad personen berättar, vad hen klarar i sitt dagliga liv, vad personen klarar och absolut inte klarar. Även här gäller att förnyad kontakt med läkare och/eller patient måste tas om underlaget är oklart eller otillräckligt.
Fundamentalt för ett medicinskt utlåtande/intyg är att den som skriver intyget gör en noggrann undersökning av personen utifrån de problem som personen uppger sig ha.
Föreläsarens avsikt med föreläsningen var främst att skapa tankar och funderingar kring frågan om medicinskt utlåtande, när, var och hur. Frågan har diskuterats tidigare vid flera tillfällen och lär fortsätta även framöver. Intyg alltid eller ibland efter behovsprövning är en ständig fråga.
Ladda ner Göran Kennebäcks föreläsningsmaterial (PDF-format)
Utmaningar med AI-tillämpningar inom färdtjänsten
Daniel Gaszewski, Region Stockholm
AI har diskuterats mycket framför allt efter pandemin. Det finns flera olika områden att beakta om man står inför att införa AI i sin verksamhet.
AI= artificiell intelligens
- I grunden avancerad statistik
- Matematiska metoder som räknar ut vad som är mest troligt
- Ingenting nytt – bara bättre datorer
- AI förstår inte – den räknar sannolikhet
- AI-tjänster skapas genom maskininlärning
Chatbottar
- Kan generera texter genom att gissa nästkommande ord
- Den saknar förståelse även om den genererar resultat på ett sätt som känns naturligt för oss
Viktigt att förhindra läckage av känsliga uppgifter
- De flesta AI-tjänsterna finns i molnet som i sin tur är stora datacenter utspridda över hela världen
- De flesta molnleverantörerna är utomeuropeiska
- Man måste säkerställa att data hanteras på rätt sätt och inte läcker ut.
AI kan användas som hjälp i handläggning men behöver tänkas igenom noga. Det finns åtskilliga fall där användande av AI innebär främst sekretessproblem. AI kan användas som beslutsstöd vid handläggning men då måste först många tidigare ärenden matas in för maskininlärning vilket måste ske med försiktighet.
Det kan även bli svårigheter på grund av att ärendena består av olika
dokument med fritextfält som datorn inte kan tolka. AI har svårt att på
samma sätt som en levande människa se avgörande skillnader i uppgifterna
som avgör bedömningen.
Sannolikt kommer användningen av AI generellt att öka de kommande åren beroende på hur utvecklingen sker men det kommer troligen ändå finnas kvar arbetsuppgifter som AI inte kan klara, det rör då främst uppgifter där det krävs ett ”tänkande” och en bedömning av mer subtila faktorer, antydningar, underförstådda eller anade uppgifter där en AI skulle ha stora svårigheter.
Ladda ner Daniel Gaszewskis föreläsningsmaterial (PDF-format)