Ert dnr Ku2016/01778/Disk
Remissvar – Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Ds 2016:26
Svenska Färdtjänstföreningen har som helhet ingen invändning mot föreslagen ändring av Diskrimineringslagen (2008:567).
Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar och större möjlighet för dessa grupper att delta i samhällslivet på lika villkor är en önskvärd utveckling. Svenska Färdtjänstföreningen gör bedömningen att den positiva effekt föreslagen lagändring får för personer med funktionsnedsättningar överskuggar de eventuellt negativa konsekvenser som kan uppkomma, i aktuellt förslag för gruppen företag med färre än 10 anställda.
Svenska Färdtjänstföreningen delar utredarnas slutsatser att ökad tillgänglighet sannolikt har en allmänt positiv effekt, inte bara för gruppen funktionsnedsatta utan alla i samhället, att många åtgärder är enkla och inte innebär några större ingrepp eller kostnader samt att många sådana åtgärder inte skiljer sig från det som följer av allmän hänsyn, respekt och hjälpsamhet människor emellan.
Risken för orimligt höga kostnader för det enskilda företaget får anses ringa eftersom eventuella åtgärder även bedöms utifrån ett skälighetsperspektiv i det enskilda fallet.
När det gäller persontransporter, ett område som ligger Svenska Färdtjänstföreningen nära, innebär förslaget dock inte några ytterligare skyldigheter utöver de som redan finns enligt annan lagstiftning och när det gäller den tekniska utformningen av transportfärdmedel kan dessa enligt utredningen inte anses utgöra enkla åtgärder för tillgänglighet och är därmed inte skäliga att kräva.
Allmänt sett är dock persontransporter ett område där mer skulle kunna göras avseende tillgänglighet. Idag är det exempelvis på många platser omöjligt för en rullstolsburen person att åka taxi till rimlig kostnad eftersom taxibolag inte har lämpliga fordon och har inte anpassat sin verksamhet efter denna kundgrupp. På något sätt så har möjligheten att för alla att åka taxi förbisetts. Något som föreningen vid flera tillfällen framfört. Rullstolsburna personer (till exempel turister och personer som inte befinner sig på sin hemort) har inte rätt till färdtjänst och kan inte heller åka taxi. Detta kan inte anses jämlikt ur ett tillgänglighetsperspektiv. På samma sätt som man strävar efter att göra tåg, bussar och andra transportmedel tillgängliga vore det naturligt att inkludera taxi i denna grupp.
Bussar och tåg som inte kan ta ombord vissa typer av rullstolar påverkar naturligtvis också i allra högsta grad att dessa personer blir beroende av färdtjänst/riksfärdtjänst, vilket är djupt olyckligt och motverkar på ett icke önskvärt sätt integrationen i samhället.
Stockholm 2016-09-16
För Svenska Färdtjänstföreningen
Per Junesjö, Ordförande Pia Borg Lindblom, Styrelsemedlem
Ladda hem som PDF-fil:ds-2016_26-remissvar-diskrimineringslagen