
Webbinarie – Demenssjukdomar – hur påverkar de handläggning av färdtjänst och riksfärdtjänst?
Torsdag den 12 september 2024 klockan 10–12 digitalt via Teams.
Svenska Färdtjänstföreningen arrangerar i samarbete med Svensk Kollektivtrafik ett webbinarie om demenssjukdomar med tillhörande svårigheter vid resor i kollektivtrafiken.
Syftet med detta webbinarie är att ge information om demenssjukdomar, ta upp relevanta frågor och aspekter ur ett handläggarperspektiv samt vad som kan vara bra att tänka på i bemötandet och kontakten med individen respektive anhöriga.
Webbinariet vänder sig till handläggare för färdtjänst och riksfärdtjänst, men även till dig som arbetar med särskilda persontransporter som sjukresor och skolskjuts eller med tillgänglighetsfrågor inom den ordinarie kollektivtrafiken.
Föreläsare är Maria Ankarcrona, professor i Experimentell Neurogeriatrik som forskar om Alzheimers sjukdom. Hon är prefekt vid Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).
Övriga medverkande:
Björn Ringström, arbetar som färdtjänsthandläggare i Uppsala kommun och är med i styrelsen för Svenska Färdtjänstföreningen.
Cecilia Erkstam, arbetar som anhörigkonsulent för närstående till personer över 65 år i Södermalms stadsdel.
Jonas Johansson, arbetar vid Svensk Kollektivtrafik som projektledare och facilitator inom Kraftsamling MERIT som är en satsning för att driva utveckling och branschfrågor inom serviceresor.
Almedalen 2024
Almedalsveckan 2024 genomfördes på plats i Visby med över 2100 evenemang under 25 juni 2024 – 28 juni 2024
Bakom dessa evenemang stod över 1300 arrangörer. Många av deltagarna var större företag typ Vattenfall eller konsultfirmor typ Ernst & Young. Men det fanns också många kommuner, regioner och intresseorganisationer. Många seminarier berörde sektorn vård och omsorg.
Ett allmänt intryck var att Almedalsveckan var mindre besökt i år än tidigare. Flera utrymmen i gaturummet som tidigare varit utställare på var tomma. Aftonbladet och Sveriges Television som tidigare haft stora scener saknades tillexempel helt.
Det fanns flera seminarier som behandlade AI som beslutsstöd ibland annat offentlig sektor. Ett annat tema som fanns på flera platser var behovet att förändra tillgängligheten och kontrollen över de sociala trygghetssystemen för att förhindra fusk.
Vad det gäller transporter var ett annat tema självkörande fordon. Sedan i våras finns i den norska staden Stavanger Europas enda busslinje som trafikeras med en självkörande stor buss. Bussen går i reguljär trafik i centrala Stavanger. Ombord finns en säkerhetsförare, men trafikföretaget Vy och trafikhuvudmannen Kolumbus räknar med att det snart kommer att vara möjligt att köra utan personal ombord.
Svensk Kollektivtrafik hade ett antal seminarier bland annat om hur man skulle få fler att resa kollektivt. Inom kollektivtrafiken har antagit ett mål om att 2030 ska 4 av 10 resor vara kollektiva. För att nå mål om minskad klimatpåverkan från transportsektorn, ökad tillgänglighet och mindre trängsel i våra storstäder behöver fler resa kollektivt!
En annan programpunkt med direkt bäring på vår sektor var programpunkten ”Enklare och effektivare serviceresor med samordnade lagkrav”.
Mattias Andersson och Jonas Johansson beskrev hur ett omodernt och krångligt regelverk försvårar för personer som är beroende av serviceresor. Det gällde färdtjänst, skolskjuts och sjukresor där det behövs mer samordning, effektivitet och prioritering för att vardagen ska fungera även för de personer som har en funktionsnedsättning. Man exemplifierade problematiken genom exemplet Tindra, 15 år och en vecka i hennes liv med en djungel av regler att förhålla sig till. Jonas Johansson och Mattias Andersson lyfte frågorna och uppmanade till översyn av lagarna som har tillkommit vid helt skilda tillfällen och inte är synkroniserade med varandra, vare sig utifrån ett resenärs- eller verksamhetsperspektiv. Den stora volymen står skolresorna för med ca 39 miljoner resor. Sedan i fallande ordning färdtjänst med 9,7 miljoner, sjukresor 7,3 miljoner, närtrafik 0,8 0ch riksfärdtjänst 0,035 miljoner resor. (se vidare artikel nedan)
Tvisten mellan Göteborgs kommun och Taxi Göteborg är löst
Tvisten gällande serviceresor som pågått sedan 2022 har enligt ett pressmeddelande 13 juni fått en lösning som båda parter är nöjda med.
Bakgrunden till tvisten var att Taxi Göteborg ansåg att Stadsmiljöförvaltningen ålade Taxi Göteborg fler köruppdrag än vad avtalet tillät med påföljd att Taxi Göteborg drabbades av viten. Eftersom Stadsmiljöförvaltningen var av annan uppfattning, hävde Taxi Göteborg parternas avtal. Stadsmiljöförvaltningen menade att hävningen var obefogad och tvist uppstod. Tvisten har omfattat komplexa bedömningsfrågor. Sedan parterna nått samsyn om att Stadsmiljöförvaltningen inte begått något avtalsbrott, har man träffat en förlikning som innebär att tvisten är avslutad och Taxi Göteborg beklagar den besvärliga situation som berörda resenärer drabbades av. ”Tvisten är nu ett avslutat kapitel. Vi hoppas att förlikningen normaliserar vår relation till Stadsmiljöförvaltningen och möjliggör fortsatt samarbete” säger Magnus Klintbäck som sedan årsskiftet är ny VD för Taxi Göteborg.
Stor upphandling av serviceresor avgjord
Kalmar Länstrafik, KLT, fattade i mitten av juni tilldelningsbeslut i sin upphandling av serviceresor omfattande färdtjänst, sjukresor, resor till anpassad skola och närtrafik, detta enligt en artikel i Bussmagasinet. Upphandlingen gäller trafik under åren 2026 – 2031. Ett av kraven i upphandlingen var att samtliga fordon skulle drivas med fossilfria drivmedel. Enligt KLT är värdet på upphandlingen under avtalstiden cirka 910 miljoner kronor.
Upphandlingen omfattar 109 fordon. Av dessa kommer cirka tio procent att drivas med förnyelsebar el och de övriga med HVO100.
De trafikföretag som kommer att köra är Bergkvarabuss AB, Buss i väst AB, City Taxi Kronoberg, Flexbuss Sverige AB, Gamleby Taxi och buss AB, Nettotaxi AB, Nilsbuss AB, Växjö Safety Taxi AB.
För Flexbuss innebär upphandlingen att man fortsätter att köra dagens trafik med fem taxifordon i Högsby och tre bussar i Oskarshamn. Dessutom vinner Flexbuss ny trafik med fem taxifordon i Mönsterås och två bussar i Oskarshamn. Även Bergkvarabuss, Gamleby taxi, Nettotaxi och Nilsbuss har kört för Kalmar länstrafik tidigare.
Stöd till personer med funktionsnedsättning
Riksdagen fattade 12 juni beslut rörande ledsagning för synskadade. Utskottet föreslår med anledning av två motionsyrkanden, ett från Miljöpartiet och ett från Sverigedemokraterna att regeringen bör se över förutsättningarna dels för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning, dels för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag.
I en intervju i Skånes Taltidning välkomnar SRF:s förbundsordförande Niklas Mattsson beslutet. Frågan om kostnadsfri ledsagning är något som SRF slagits länge för. Niklas Mattsson påtalar särskilt att ledsagning är kan vara en helt avgörande faktor för att synnedsatta ska kunna leva ett normalt liv. Socialstyrelsen gjorde ifjol en utredning som visade att under 2000-talet har antalet personer som får ledsagning via LSS minskat från 3000 till 800 och att av dessa var det endast 200 som fick ledsagning på grund av enbart synnedsättning, således ett par promille av dem som är inskrivna på landets syncentraler. Svårast att få ledsagning hade unga personer.
Vidare påtalades att ledsagning via LSS innebär att tjänsten är kostnadsfri för brukaren och innebär ett stort mått av frihet att själv bedöma vad tjänsten ska användas till. Ledsagning enligt Socialtjänstlagen (SoL) är hårdare styrd till vissa ändamål och innebär oftast en dryg kostnad, upp till 400 SEK/tim, vilket omöjliggör annat än sporadiskt bruk.
Niklas Mattsson påtalade även i slutet av intervjun betydelsen för synskadade att ha en fungerande färdtjänst. Man noterade att den utredning som Trafikanalys gjort och som överlämnades till regeringen för ett år sedan också påtalade den allt snävare bedömningen av rätten till färdtjänst, något som man anser särskilt drabbat synskadade personer. Trots upprepade påstötningar till ansvarig minister har man inte fått något svar på hur regeringen tänker sig att gå vidare med utredningens slutsatser.
North Ride tog hem två anbud i Umeå
North Ride, tidigare Älsvsby taxi, har enligt en artikel i Västerbottens Kuriren fått två färdtjänstavtal för Umeå kommun i konkurrens med Cabonline som har de nuvarande avtalen. North Rides anbud låg flera miljoner kronor under konkurrenten. Det ena avtalet gäller ordinarie färdtjänstresor och det andra gäller färdtjänstresor till och från daglig verksamhet, arbete och eftergymnasiala studier. Avtalen sträcker sig två år framåt och startar den första oktober i år.
North Rides anbud för ordinarie färdtjänst låg på 14,4 miljoner kronor, medan Cabonline region norr hade ett anbud på 17,7 miljoner kronor. För det andra avtalet låg North Rides anbud på 4,8 miljoner kronor, medan Cabonline låg på 5,9 miljoner kronor.
Björkstadens beställningscentral var också med i anbudsförfarandet, men bara på andra avtalet. Deras anbud låg på 8,7 miljoner kronor. North Rides vd David Lindström var glad över att kunna etablera verksamhet i Umeå och menar att det är på grund av att bolaget har anställda förare och egna bilar – och inga mellanhänder – som de kunde lägga ett lägre bud.
Samtrans uppmuntrar eldrift med ekonomiskt stöd
Samtrans meddelar att man satsar på ett ekonomiskt stödpaket på cirka tio miljoner kronor till åkerier som vill investera i elfordon. Syftet är att påskynda övergången till en miljövänligare fordonspark och minska klimatpåverkan.
– Genom att erbjuda ett riktat stöd hjälper vi våra åkerier att påskynda utbytet av äldre fordon till nya hållbara alternativ vilket gynnar alla parter, säger Martin Laurén, chef för partnerskap på Samtrans. Samtidigt ger Samtrans en kvalitetsbonus till de åkerier som lever upp till kvalitetsmålen. För att kvalificera sig för bonusen behöver ett antal grundparametrar uppfyllas, inte minst när det kommer till få avvikelser, punktlighet och god service till resenärerna.
Ny statistik från Trafa avseende färdtjänst och riksfärdtjänst 2023
I juni publicerade Trafa sammanställd statistik för färdtjänst och riksfärdtjänst under 2023. I slutet av året hade 323 178 personer färdtjänsttillstånd i Sverige vilket är en ökning med 11 procent från 2022. Ökningen beror till stor del på att antalet färdtjänsttillstånd i region Stockholm ökade med drygt 24 000.
Totalt sett är fler kvinnor än män beviljade färdtjänsttillstånd. 2004 var det dubbelt så vanligt med färdtjänsttillstånd bland kvinnor som män. År 2023 fanns 38 tillstånd per 1 000 kvinnor, att jämföra med 23 per 1 000 män.
Drygt hälften av alla personer med färdtjänsttillstånd är 80 år eller äldre och nästan fyra av fem finns i gruppen 65 år och uppåt.
Antalet färdtjänstresor ökar från 9,0 miljoner 2022 till 9,8 miljoner under 2023. Antalet enkelresor var 30 per person med tillstånd 2023, en liten minskning från 2022 och fortfarande under genomsnittet på 35 resor under perioden 1991–2019.
Av de färdtjänsttillstånd som gällde den 31 december 2023 hade 65 procent använts under året. Minsta användandet av färdtjänsten uppmäts för Dalarna (51%) och det högsta för Kalmar (91%).
I förhållande till färdtjänst används riksfärdtjänsten i liten omfattning. Totalt reste 7 459 personer med riksfärdtjänst 2023, varav 65 % var kvinnor. Det är i stort sett samma nyttjande av riksfärdtjänst som året innan.
Fler kvinnor än män använder riksfärdtjänsten, men männen gör i genomsnitt fler resor. De kvinnliga resenärerna gjorde i genomsnitt 4,7 enkelresor medan motsvarande antal för männen var 4,9 enkelresor.
För mer detaljer och utförlig analys http://www.trafa.se/kollektivtrafik/fardtjanst/
Antalet färdtjänsttillstånd minskar kraftigt
(Artikel i News55 24 juli 2024, förkortad)
Under de senaste två decennierna har antalet personer som har rätt till färdtjänst i Sverige minskat avsevärt. I takt med att vår medvetenhet kring tillgänglighet och inkluderande växer, framträder en trend att allt fler personer ser sin rätt till färdtjänst ifrågasatt eller helt avvisad.
Färdtjänst, som en gång betraktades som en självklar del av det offentliga stödet för de med särskilda behov, är nu föremål för strängare kriterier och hårdare bedömningar.
Utvecklingen väcker frågor om rättvisa och likvärdighet i transportsystemet. Hur kommer denna förändring att påverka de som är beroende av färdtjänst för att kunna delta fullt ut i samhället?
År 2023 genomfördes 9,8 miljoner enkelresor med färdtjänst, vilket är en ökning med 8 procent från föregående år. Trots denna ökning är det en betydande minskning i antalet tillståndshavare de senaste 20 åren. Från 42 per 1 000 invånare till drygt 30 per 1 000 invånare.
Kvinnor dominerar bland färdtjänstanvändarna. Trots detta gör män i genomsnitt fler resor än kvinnor, med en skillnad på 23 procent fler resor för män med tillstånd jämfört med kvinnor.
Liknande mönster ses i riksfärdtjänsten, där män också gör fler resor än kvinnor, även om kvinnor är fler bland tillståndshavarna.
Det finns även regionala skillnader i hur de med behovet använder färdtjänsten. Vissa regioner rapporterar högre användning än andra, vilket kan bero på lokala riktlinjer och tillgång till alternativ transport. Trafikanalys statistik ger en tydlig bild av att färdtjänst är en kritisk tjänst för många. Men även att det finns behov av att se över och eventuellt anpassa tillståndskriterierna för att säkerställa att de som behöver färdtjänst verkligen har tillgång till den.
Översyn av lagar behövs för enklare och effektivare serviceresor
Svensk Kollektivtrafiks seminarium i Almedalen tog upp de problem som de olika lagar och regler som präglar serviceresor utgör för personer med funktionsnedsättning. För att åskådliggöra använde man exemplet Tindra, 15 år och en vecka i hennes liv med en djungel av regler att förhålla sig till.
Ett omodernt och krångligt regelverk gör det svårt för personer som är beroende av serviceresor. Det gäller färdtjänst, skolskjuts och sjukresor där det behövs mer samordning, effektivitet och prioritering för att vardagen ska fungera.Jonas Johansson och Mattias Andersson lyfte frågorna och uppmanade till översyn av lagarna som har tillkommit vid helt skilda tillfällen och inte är synkroniserade med varandra vare sig utifrån ett resenärs- eller verksamhetsperspektiv.
Nytt avtal för Telepass

Företaget Telepass, som är en del av Nobina Care, har vunnit upphandlingen av serviceresor för Borås stad där Telepass ska ansvara för färdtjänst och skolskjutsresor. Uppdraget omfattar också serviceresor för personer som bor i Marks och Ulricehamns kommuner. Avtalet löper på sex år och omfattar sammanlagt 47 fordon.
Borås stad är en ny uppdragsgivare och samarbetspartner för oss och uppdraget är en viktig del av vår tillväxt, säger Jana Odinsman, marknadschef på Nobina Care.
Trafiken startar i Borås Stad den 1 juni 2025, i Ulricehamns kommun den 1 december 2025 och i Marks kommun den 21 juni 2026. Trafiken kommer att köras både i städerna och närliggande områden.
Telefonstrul på sjukhuset i Kungsbacka – artikel i Norra Halland
På Kungsbacka sjukhus finns två telefoner avsedda för dem som behöver ringa färdtjänst. Nu har telefonerna varit trasiga i cirka en månad och ingen tycks ta ansvar för att de blir funktionsdugliga igen. Detta orsakar en hel del besvär för dem som inte har en egen mobil eller som har glömt den hemma.
Då inte sjukhuset, Kungsbacka kommun eller Hallandstrafiken tycks ta ansvar för telefonerna så blir det heller ingen felanmälan. På Hallandstrafiken hade man ingen aning om att telefonerna slutat att fungera. Det är inte Hallandstrafiken som satt upp telefonerna, deras ansvar är att färdtjänsten fungerar och att de som behöver transport efter ett sjukhusbesök kommer hem. Den aktuella typen av telefoner finns även i olika kommersiella verksamheter och Hallandstrafiken ansvarar inte heller för dem.
I receptionen på sjukhuset växer irritationen och frustrationen. Personalen brukar hjälpa till och låna ut telefonen men då riskerar man att blockera en linje och det är inte bra. Man har utan framgång försökt få tag i tekniker för att få telefonerna reparerade och under tiden väntar mobillösa patienter som är i behov av färdtjänst på att telefonerna snart ska kunna användas igen.
Ohållbar situation för färdtjänstförare i Östergötland
Rallykörning är enda möjligheten att hinna med att köra bokade serviceresor enligt färdtjänstförare i Östergötland. Man tvingas köra fortare än tillåtet, köra vänstertrafik och bryta mot alla möjliga trafikregler för att hinna med. Flera av färdtjänstförarna rapporterar att jobbet inte går ihop med det nya bokningssystemet. Systemet räknar inte med att kunden ska lastas, man ska ta betalt och sedan lastas ur innan nästa uppdrag kan påbörjas. Detta kan i bästa fall ta fem minuter men planeringssystemet räknar bara med körtiden.
På Östgötatrafiken känner man till problemen men menar att det man kallar hanteringstiden har uppdaterats vid flera tillfällen och att det har blivit bättre. Förarna är dock inte nöjda och menar att det nya systemet ger en orimlig arbetsmiljö. Man menar att det till och med kanske behövs en strejk för att sätta tyngd bakom kraven på förbättringar.
Flera färdtjänstförare har slutat eller gått ner i tid sedan det nya planeringssystemet infördes. De förare som finns kvar menar att det nya systemet liknar slaveri. Planeringssystemet ändrar planeringen av körningar hela tiden, raster flyttas och förarna tvingas arbeta långa pass utan rast. Transportarbetarförbundet har fått många signaler från förare inom färdtjänsten om problemen som uppstått efter införandet av det nya planeringssystemet. Från Östgötatrafiken menar man att det kvarstår en del att göra men att de åtgärder som gjorts ändå förbättrat situationen och att sommaren inneburit mindre arbetsbelastning vilket också gjort situationen bättre. (Sammanfattning av flera inslag från P4 Östergötland)
Nytt färdtjänstregelverk i Kronoberg
För drygt en månad sedan kom nya regler för färdtjänsten i Kronobergs län. Reglerna rör Växjö, Alvesta, Ljungby, Lessebo, Uppvidinge samt Tingsryds kommuner, det vill säga de kommuner som överlåtit ansvaret för färdtjänst till region Kronoberg.
Region Kronoberg har i det reviderade regelverket tagit bort möjligheten att nyttja färdtjänst vid tillfällig vistelse i annan kommun. Färdtjänstberättigad har tidigare kunnat ansöka om det om man behöver resa utanför det egentliga färdtjänstområdet, exempelvis vid besök i en främmande stad utanför det geografiska område Serviceresor Kronoberg omfattar.
Region Kronoberg uppger i sitt beslutsunderlag att resa i annan kommun, RIAK, bör tas bort eftersom det är ett fåtal personer som använder den här formen av färdtjänst. På så vis ska regionens kostnader minska. Reseformen anses även vara avtalstekniskt komplicerad, eftersom resorna görs utanför det ordinarie avtalsområdet. Konsekvenserna för gruppen som behöver denna resmöjlighet beskrivs däremot inte i regionens beslutsunderlag.
I en debattartikel i Smålandsposten protesterar Synskadades Riksförbund Kronoberg mot beslutet. Man är övertygade om att de flesta inser hur svårt det skulle vara att orientera sig på obekanta platser utan synens hjälp och att ta sig fram med hjälp av kollektivtrafiken på en främmande ort. Man efterlyser inlevelseförmåga hos ledamöterna i Kronobergs läns regionfullmäktige, samma ledamöter som många gånger påpekat att färdtjänsten är till för personer som har stora svårigheter att nyttja den ordinarie kollektivtrafiken. Synskadade har svårt att orientera och förflytta oss i främmande miljöer och detta har varit en livlina till rörelsefrihet.
Nästan lika illa menar man från Synskadades Riksförbund det är att regionen inte har rådgjort med företrädare inom funktionshinderrörelsen innan detta beslut tagits. Detta trots att man som intresseorganisation finns med i de samråd som existerar mellan regionen och funktionshinderrörelsen. Regionen och berörda kommuner enades om förändringarna redan den 27 oktober 2023. Regionfullmäktige fattade det slutgiltiga beslutet den 28 februari 2024. Under den tidsperioden har flera möjligheter till samråd med funktionshinderorganisationerna funnits, men inte använts.
När möjligheten till RIAK nu saknas blir synskadade isolerade i en radie på cirka 9 mil från folkbokföringsadressen. Man kan inte längre besöka släkt och vänner, gå på konsert, teater eller fotboll i en stad utanför denna radie. Även om det enligt lag inte är obligatoriskt för kommuner eller regioner att ge möjlighet till RIAK, så är det något som tillståndsgivare på många andra håll i landet erbjuder. Detta handlar menar Synskadades Riksförbund med andra ord om politisk vilja, om politikerna vill föra en inkluderande och human funktionshinderpolitik eller inte. Man påpekar även att FN i mars kritiserade Sverige för att inte leva upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD. Kritiken gäller bland annat möjligheterna till fri rörlighet för personer med synnedsättning. Som en förlängning av FN-konventionen finns den nationella funktionshinderpolitiska strategin, som gäller för hela Sverige. I strategin pekas färdtjänst ut som ett viktigt individuellt stöd för att öka individens delaktighet i samhället.
Allt tuffare för synskadade att få färdtjänst
Spårändringar, inställda avgångar, gropar i marken och högtalare ur funktion. Att resa kollektivt kommer med många utmaningar för personer med synskada, och kan till och med förenas med livsfara. Ändå har det blivit svårare för synskadade att få färdtjänst bara under de senaste åren.
– Vi ser att fler och fler kommuner blir mer restriktiva med att bevilja färdtjänst för synskadade, säger Anna Balte, distriktsombudsman för Synskadades riksförbund i Skåne i en artikel i Trelleborg Allehanda.
Enligt Anna Balte är färdtjänstlagen inte anpassad för personer med synskada, utan tar mer hänsyn till fysiska rörelsehinder. Om du som ansöker har den fysiska förmågan att ta dig till en hållplats har du inte rätt till färdtjänst, även om vägen dit är riskfylld.
– Lagen om färdtjänst har urholkats och den behöver förtydligas, säger hon.
Anna Balte menar att Lag om färdtjänst har urholkats med start efter en dom från 2019. Kammarrätten i Stockholm avslår då en då 20-årig mans färdtjänstöverklagande, trots att han är helt blind. Motiveringen är att han kan resa vissa sträckor med kollektivtrafik, trots att det handlar om sträckor han tränat in sedan innan han förlorade synen. Kammarrätten gör bedömningen att 20-åringen inte ska få färdtjänst eftersom han har visat att han kan ta del av allmänna färdmedel, om än med svårigheter.
– Den domen hade en lavinartad effekt. Rättspraxis ändrades och det har blivit mycket svårare sedan dess, säger Anna Balte.
En busshållplats eller en järnvägsstation kan vara en väldigt svår miljö för en synskadad person. Som synskadad är det omöjligt att träna in alla sträckor man någonsin kommer behöva ta. Minsta förändring, om det så är en grop i marken, en spårändring eller en högtalare ur funktion, destabiliserar den värld som den synskadade personen känner till. Att just denne 20-åring har lyckats träna in vissa sträckor bevisar ingenting, menar Anna Balte. För att fler personer med synskada inte ska falla mellan stolarna vill Anna Balte se ett förtydligande av färdtjänstlagen där även svårigheter att orientera sig bör ge rätt till färdtjänst.
Domar

Under sommaren har det inte avkunnats så många domar som rör färdtjänst eller riksfärdtjänst.
Kammarrätten i Stockholm 2024-06-20 mål nr 1134
Färdtjänst. 80-årig man som fått avslag av tillståndsgivare och FörvR. Han uppger att han på grund av demenssjukdom missförstått frågor och svarat felaktigt i ansökan. Han har inte åkt kommunalt på egen hand på många år. Av utredningen framgår att han har mycket dålig syn på ena ögat och är nästan blind på det andra. Han är yr, har dålig balans samt dåligt minne. Han hittar inte till hållplatserna, vet inte i vilken riktning han ska åka. Av ingivet läkarintyg framgår att han inte klarar av att resa med kollektivtrafik. Han har känd nedsatt kognitiv förmåga. Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att mannen har rätt till färdtjänsttillstånd
Kammarrätten i Göteborg 2024-07-04 mål nr 1178-24 Färdtjänst: 83-årig man som lämnat olika uppgifter om maximal gångsträcka. I ansökan har uppgivits 500 meter, läkarutlåtande uppger 10-20 meter med rollator, det finns en uppgift om ”ett spann upptill 100 meter” och kontaktpersonen uppger cirka 300 meter promenad enkel väg. FörvR bifaller överklagandet. Kammarrätten finner att uppgifterna skiljer sig kraftigt utan någon rimlig förklaring och att gångsvårigheterna därmed inte är tillräckligt styrkta. KamR upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Regionens beslut.













