Nyhetsbrev 6.1-2026

Årsmöte & Upphandlingsseminarium

Nu är Färdtjänstföreningens årsmöte och Vårseminarium avslutade!

Här följer en redovisning av årsmötet samt även en resumé av Upphandlingsseminariet som hölls av Svensk Kolektivtrafik i samarbete med Färdtjänstföreningen. Anslutningen till båda seminarierna var i år något större än tidigare år.
Vårseminariet presenteras i ett separat utskick.

Färdtjänstföreningens årsmöte

I samband med SFFs Vårseminarium så höll även föreningen sitt årsmöte. De sedvanliga ärendena som enligt stadgarna skall tas upp fanns naturligtvis med på dagordningen. Som mötesordförande valdes Björn Nilsson och som sekreterare Pia Borg Lindblom.

Handlingarna för årsstämman har funnits tillgängliga på föreningens hemsida. En kort sammanfattning gjordes för stämman och det nämndes särskilt den omfattande utbildningsverksamheten. Cirka 90% av Sveriges kommuner är medlemmar i SFF, antingen som enskild kommun eller via respektive region. Hemsidan har under året utvecklats och Nyhetsbrevet, som utkommer med 11 nummer per år, nämndes. Vårseminarie och Upphandlingsseminarie nämndes särskilt. Kurserna nämndes och sammantaget har cirka 100 personer deltagit i dessa under året. En omarbetning av Färdtjänsthandboken pågår. Under året har två uppvaktningar av företrädare för regeringen gjorts. Ett särskilt tack riktades även till sponsorerna.

Årets resultat var ett mindre underskott. Balansräkningen visade eget kapital om 1 206 775 kr

Stämman beslutade enhälligt att bevilja styrelsen ansvarsfrihet för det gångna verksamhetsåret 2025 och fastställde årsredovisningen.

På förslag från styrelsen beslöts att serviceavgiften och medlemsavgift skall vara oförändrade för 2026.

Omval skedde av de avgående ledamöterna ur styrelsen. (styrelsens sammansättning finns på hemsidan)
Som ordförande på ett år valdes Per Junesjö.

Föreningen kommer att fortsätta sin verksamhet som tidigare med branschinformation, seminarier, kurser, nyhetsbrev, bevakning av lagstiftning och rättspraxis samt påverkansarbete. Föreningen kommer även att fortsätta sitt arbete med att försöka påverka politikerna till en mer omfattande översyn av lagstiftningen kring den särskilda persontrafiken. SFF har även fått förfrågan att lämna synpunkter till Transportstyrelsen i deras arbete med regeringsuppdraget att utreda tillståndsgivning för färdtjänst. Kursverksamheten kommer att fortsätta med samma kursutbud även under 2026 för att därefter utvärdera och eventuellt överväga en förändring.

Avslutningsvis talade föreningens första ordförande Bo Jonsson. Han var initiativtagare till föreningen som i år fyller 25 år. Han framförde att när man utformar system och rutiner måste man särskilt beakta att många av de som använder färdtjänst är äldre. Det innebär att man bör utforma rutiner och system med hänsyn till det.

6.1 Upphandlingsseminarium

Sammanfattning Upphandlingsseminarium och 6 maj 2024

Dagens ord är: Uppföljning och sociala/arbetsrättsliga villkor.

Något om rättsutveckling inom upphandlingsområdet – Ulf Hökeberg Titov och Partners och Filip Tedebo Odell

*Advokaten Ulf Hökeberg, Titov & Partners*

Statistik, utvalda rättsfall och juridik samt kort om framtiden

2024 annonserades 17500 upphandlingar, färre än 900 av dessa överprövades, en minskning jämfört med året innan

Leverantören fick helt eller delvis bifall i upp till 7,5% av alla mål, en långsiktig nedåtgående trend. Var femte överklagades till kammarrätten som ändrade cirka 6% av målen. Endast ett av fem avgöranden överklagades till HFD.

Möjlig orsak till att bifallen minskat är att domstolarna i första instans inte är specialiserade på upphandlingar då de har att hantera så många olika områden.

Ett antal avgjorda mål av intresse:

C-812/24 Ärendet gällde frågan om ett moderbolag måste redovisa kapaciteten i dotterbolaget om denna kapacitet åberopas i upphandlingen. Uppgiften ska lämnas men formen för detta är inte fastställd. Slutsatsen är att allt som inte framgår tydligt i lagarna bör finnas med i upphandlingen. Standardavtal räcker det med att hänvisa till.

C-82/24 Ärendet gällde civilrättslig tvist om upphandlat avtal och garantivillkor som bara framgår av lokal praxis, inte framgår av varken lokal eller internationell lag. Upphandlingsrätten går före de civilrättsliga reglerna och ”praxis” i ett enskilt land.

C-578/23 Ärendet gällde ensamrätt på IT-program. Inlåsning får inte tillskrivas den upphandlande myndigheten. Den upphandlande myndigheten måste göra vad den kan för att komma ur inlåsningen, exempelvis källkod, inför kommande upphandlingar, något oklart vad man kan göra förutom att diskutera med leverantören. Leverantören har dock ingen skyldighet att hjälpa till med detta. Bäst är att vid upphandling skriva in regler kring detta för framtiden.

C-210/24 Ärendet gällde upphandling av hemtjänst, högre poäng om leverantören erbjöd högre lön till personalen. Rimligt anta att en högre lön förbättrar tjänstens kvalité och att högre lön innebär möjlighet till en bättre tjänst och var ok att använda. Gäller främst upphandling av sociala tjänster men kan användas även i andra områden där personalen är en avgörande faktor i tjänsten.

HFD mål 1017-25 Hyresundantaget – Blandade kontrakt. Frågan om avtalet gällde huvudsakligen hyra eller byggande av lokal. En kommun hyrde en befintlig byggnad men behövde större ytor varför hyresvärden gjorde en tillbyggnad. Domstolen menade att avtalet ska gälla det huvudsakliga skälet till avtalet, antingen hyra är det huvudsakliga och tillbyggnad är sekundär eller att byggande/ombyggnad är det huvudsakliga. Detta beror på omständigheterna.

HFD 2025 ref 12 – När är upphandlingen avslutad (allmän handling) När den upphandlande myndigheten meddelat ett tilldelningsbeslut. Oavsett om upphandlingen är föremål för en överprövning.

HFD mål 2752-23 Ändring i upphandlat avtal. Huvudregeln är att det ingångna avtalet inte får ändras. I aktuellt ärende ändrades prismodellen för en tjänst från huvudsakligen rörligt km-pris till fast pris per transport. Frågan var om detta kunde anses vara ändring av ”avtalets övergripande karaktär” och om det är lika med ”väsentliga ändringar”. Den aktuella ändringen ansåg inte ändra ramavtalets övergripande karaktär. Ärendet återförvisades, fortfarande oklart. Central fråga är i vilken grad ändringen påverkar tjänsten som helhet.

C-452/23 Väsentlig ändring av koncession – Direktivet ska tolkas så att en koncession får ändras utan ny upphandling även om koncessionen ursprungligen tilldelats in-house utan anbudsinfordran och ändringen sker när in-house inte längre är aktuellt.

KamR Göteborg mål 6754-25 – gemensam upphandling av ett avancerat IT-system, nio regioner. Ändringar i de ursprungliga avtalen gjordes vid flera tillfällen, bland annat åtog sig leverantören att ersätta regionerna för eventuella skadestånd på upphandlingsrättslig grund. Ärendet gällde flera frågor kring jämförelse mellan ändringarna och det ursprungliga avtalet, är ändringarna väsentliga och preskriptionstiden för detta. KamR kom fram till att ursprungsavtalet skulle gälla och utdömde en upphandlingsskadeavgift.

C-692/23 Möjligheten för en koncern eller myndighet att anlita egna dotterbolag utan upphandling. Här måste vägas in om dotterbolaget agerar på öppna marknaden och vilken omsättning dotterbolaget har jämfört med moderbolaget.

Inte helt ovanligt i Sverige att flera kommuner går samman och bildar ett dotterbolag som då kan anlitas utan upphandling. Pågående ärende HFD 6278-24 – Sysav

HFD 6926-25 Uddevalla skolskjuts. Kommunen anlitade ett bolag in-house på ett tveksamt sätt utan upphandling.

Onormalt låga anbud.

Svårt för upphandlande myndigheter att veta vad som gäller, kammarrätterna bedömer väldigt olika. Frågan om rätten att i upphandling kräva ett ”golvpris” ligger just nu i EU-domstolen. KKV har skrivit en rapport 2025:4 som föreslår åtgärder för att ensa domstolarnas bedömningar i denna fråga. Exempel:

KamR Jönköping 3261-24 och 2779-25

KamR Göteborg 812-25 och 1840-25

Vart är vi på väg?

Ny EU-reglering på väg runt bland annat

Direktiv eller förordning?
Förenkling
LOU och LUF sås ihop
Buy european

Även i Sverige sker förändringar, bland annat

Utökat tjänstemannaansvar
Översyn av lagen om valfrihetssystem
Bolagsverkets ”non-stop-shop”

Krav på däck och förarutbildning

Jonas Johansson, Svensk Kollektivtrafik

Skärpta krav föreslås för däck i serviceresor, idag återfinns detta sällan i avtalen, avtalsvillkoren är otydliga. Tydligare regler skulle innebära stora förbättringar.

Däckstyp och gummiblandning har mycket stor betydelse för köregenskaper och säkerhet. Vinterdäck ska vara anpassade för svenska förhållanden. Åretruntdäck är en dålig kompromiss som inte erbjuder bästa säkerhet varken sommar eller vinter. Europeiska vinterdäck och åretruntdäck ska inte accepteras.

Vinterdäck på sommaren ger en oacceptabelt längre bromssträcka och ska inte användas.

Föreläsaren gjorde en detaljerad genomgång av däck och däckskrav för bästa säkerhet. Det finns många faktorer att ta hänsyn till. En kort sammanfattning av föredragningen är:

Obligatoriska kontroller av däck på fordon som kör serviceresor.
Förbud för vinterdäck under sommartid. Fel däck ger en avsevärt längre bromssträcka.
Krav att vinterdäck ska ha kvalité och gummiblandning lämplig för nordiskt klimat.
Förbud för ”åretruntdäck” då dessa generellt har sämre prestanda året runt än sommardäck på sommaren och vinterdäck på vintern.
Krav på dubbade vinterdäck norr om Götaland

Även diskussion kring förarutbildning främst när det gäller halkkörning och att detta ska vara obligatoriskt.

Målet med förslagen är ökad säkerhet för sårbara resenärer. Det bör även bli en ekonomisk besparing för samhället och en tryggare arbetsmiljö med stärkt förarkompetens. Därtill en rättvis konkurrens och effektivare drift.

Hur kan du förebygga ekonomisk brottslighet i offentlig upphandling?

Degal Yohannes, Sari Carlsson, Skatteverket

Hur ska man hitta de oseriösa aktörerna?

Kriminell ekonomi idag är oerhört omfattande. Största delen är svartarbete och oredovisade inkomster.
Enskilda, seriösa företag och samhället är de stora förlorarna, tilliten till systemen skadas.
Arbetslivskriminalitet och välfärdsbrott – via ”vanliga” företag som möjliggör brotten via en legal fasad, ofta köpta ”historikbolag” (nedlagda men fortfarande registrerade bolag som säljs och köps av oseriösa aktörer)
Detta finns i alla branscher och måste bekämpas

I den egna verksamheten, vad kan man göra? Kort ur en guide som finns på Skatteverkets hemsida

Medvetenhet att problemet med oseriösa aktörer finns och är faktiskt
Dokumenterad strategi för att bekämpa ekonomisk brottslighet, strategier som också följs
Tydliga avtal, mycket viktigt, och rutiner för kontroller, kontroller som verkligen görs
Kontroller företagets grunduppgifter och skatteregistreringar
Finns beslutade arbetsgivaravgifter som motsvarar antalet uppgivna arbetstagare?
Inga skulder hos kronofogden, kolla detta regelbundet då registrering kan ta tid
Kontrollera företagets årsredovisning
Kontrollera företagets styrelse, näringsförbud, tidigare konkurser, tidigare oegentligheter
Kontrollera att organisationsnumret verkligen tillhör det aktuella företaget
Boxadress eller adress utomlands till företaget är en varningssignal
Kontrollera tidigare deklarationer som företaget gjort
Referenser för tidigare uppdrag
Ledningens utbildning och meriter, kontrollera
Byts styrelsen onormalt ofta, byter man med familjemedlemmar
Ifrågasätt onormalt låga anbud
Kontrollera även underleverantörer till avtalsparten, hur sker arbetet där?
Ställ frågor vid oklarheter och misstanke att något inte står rätt till
Använd möjligheten till sanktioner och viten som ska finnas i avtalet
Kontrollera att företaget betalar in sina avgifter till Skatteverket i tid, inte ligger efter
Upptäcks skulder eller andra oegentligheter bör man stoppa bolaget från vidare uppdrag tills detta är ordnat
Gör även kontroller i realtid, är det rätt person som utför arbetet? Ser allt ok ut?

Ny lagstiftning från 1 dec 2025. OSL hindrar inte längre att en uppgift lämnas till en annan myndighet om det behövs för att exempelvis

Förhindra, förebygga, upptäcka eller utreda fusk och överträdelser av regler, villkor i beslut eller avtal
En uppgift får dock inte lämnas om övervägande skäl talar för att det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.
Det är därför viktigt att motivera varför uppgifterna behövs.
Från Skatteverket kan uppgifter begäras från deras hemsida
Även andra myndigheter har skyldighet att lämna uppgifter där fusk misstänks eller kan förebyggas enligt ovan, exempelvis Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen.

Rapporteringsskyldighet till Skatteverket

Transporter med taxi omfattas av DAC7 om förmedling sker via digitala plattformar (app)
Plattformsföretaget som omfattas av reglerna ska göra en anmälan till Skatteverket vid e-tjänst
Företaget ska också rapportera uppgifter om säljare och om ersättningen till Skatteverket på KU90

Misstänker man skattefusk gäller att detta ska tipsas till Skatteverket via www.skatteverket.se/tipsa. Skatteverket liksom alla kontrollerande myndigheter är beroende av tips

Sociala krav och arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Per Werling, Antirio

Upphandling enligt EU-regler saknade initialt till stor del sociala inslag då den främst var inriktad på konkurrens. Detta har ändrats, idag är det både tillåtet och önskvärt att ställa krav som hör samman med arbetsmiljö och sociala faktorer vid upphandling. Det kan röra värnande av miljö, människors väl och ve, samhällets inriktning och utveckling. Detta har skett successivt genom domar i EU-domstolen.

Det är idag tillåtet att ställa kontraktsvillkor som är inom områdena arbetsrätt, rättvisa och miljö som exempelvis löner, semester, arbetstid, arbetsmiljö, jämställdhet, ansvarsfulla leveranskedjor, tillgänglighet, arbetsrätt, barns rättigheter och rättvis handel.

Det finns idag en acceptans när det gäller att kräva att en leverantör ska bete sig på ett vettigt sätt, inte bara levererar till ett lågt pris.

Sysselsättningskrav vid upphandling

Offentliga kontrakt kan användas som en väg in på arbetsmarknaden.
Exempelvis praktik, lärlingsplatser, arbetsmarknadsinsatser
Kraven ska vara relevanta, proportionerliga och möjliga att följa upp
Sociala krav får alltså användas vid offentlig upphandling

Även obligatorisk skyldighet att utreda krav när det miljö och miljöpåverkan har varit på tal men lagts på is.

Allmänt verkar generella, hårda och tydliga krav vara att föredra än vagare regler som leverantörer mer eller mindre kan strunta i. Annars är det svårt för upphandlaren att ställa kraven och gör det svårare för leverantörer som anstränger sig för att uppfylla alla regler när ska vägas ställs mot mindre seriösa leverantörer som struntar i det.

Uppföljning av avtal och noggrannhet med att leverantören verkligen uppfyller det som utlovats är centralt. Slapphet i uppföljningen kan få stora följder för hur upphandlingen kommer att fungera och vad som kommer att levereras.

Ställda villkor gäller inte hela leverantörens personal

Anställda arbetstagare som utför arbete enligt kontraktet, inklusive arbetstagare hos underleverantörer som direkt medverkar omfattas men..
Företagets övriga personal omfattas inte

Kravet är vilken nivå som ska gälla, inte kollektivavtalsbundenhet

Bra modell: Villkor hämtas från lägsta nivåer i det centrala kollektivavtal som gäller i hela Sverige för motsvarande arbetstagare
Dålig modell: Villkor om att leverantören måste ha, teckna eller generellt tillämpa ett kollektivavtal

Uppföljningsplanen bör tas fram samtidigt som avtalet

Vad ska kontrolleras? Lön, semester, underleverantörer etc. Hur ska det gå till? Avtalet måste innehålla rätt för uppdragsgivaren att ta del av leverantörens personals anställningsavtal etc. Stickprov. Begära handlingar från andra myndigheter. I extremfall ”razzia” hos leverantören.
När ska kontroll ske? Vid kontraktsstart, under kontraktstiden och vid indikationer om brist
Hur ska brister hanteras? Med proportionerliga åtgärder som styr mot rättelse

Det är en dålig idé att i en upphandling ställa omfattande krav på sociala rättigheter, arbetsmiljö, arbetstid etc om man inte har varken tanke på eller möjlighet att följa upp att kraven uppfylls. Det riskerar att diskvalificera anbudsgivare som inte tycker sig kunna uppfylla kraven fullt ut och premiera anbudsgivare som är mer beredda att chansa på att kontrollerna kommer att utebli.

Uppföljning i praktiken

Begär egenrapportering från leverantören
Fördjupa kontrollen vid misstanke om brister
Använd externa granskare när det behövs
Sätt proportionerliga sanktioner i kontraktet
Uppföljning ska vara möjlig, rimlig och gå att genomföra

Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling

Riksrevisionens granskning publicerad 9 september 2025 Yvonne Thorsén, Riksrevisionen

Offentlig upphandling är stor och omfattande verksamhet, 18 procent av BNP

Föreläsaren berättade om en specifik revision som gjorts av 10 myndigheter avseende hur de följde riktlinjerna för arbetsrättsliga krav vid upphandling.

Det fanns tecken på att lagstiftningen inte fungerar som avsett
Arbetet ska ske enligt EU:s upphandlingsdirektiv som kräver åtgärder för att leverantörer följer sociala och arbetsrättsliga skyldigheter
Myndigheterna ska ställa kraven om det är behövligt….
Villkoren ska ställas om de går att fastställa…
Tre villkorsområden: lön, arbetstid, semester
Nivåerna ska knytas till lägsta nivåer i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige för motsvarande arbetstagare i branschen, men minst lag
Myndigheten får inte kräva att leverantören ska vara bunden av kollektivavtal
Leverantören kan uppfylla kraven på olika sätt men ska uppfylla dem
Granskningen omfattade 10 myndigheter och 70 upphandlingar
Myndigheterna var i begränsad omfattning, cirka hälften, bra på att ställa relevanta frågor kring dessa frågor vid upphandling
Riksrevisionen riktar en del synpunkter och kritik till både myndigheter och regeringen för brister och föreslår förbättringar
Kritik mot regeringen att det inte finns några sanktioner för de myndigheter som inte följer lagen. Det är också otydliga regler kring uppföljning och bristande stöd till myndigheterna
Lagändringen 2017 att arbetsrättsliga villkor ska krävas vid upphandling har inte fått genomslag i praktiken och den är svår att tillämpa
Danmark har utarbetat en central modell som verkar fungera bra och som skulle kunna fungera som modell

Upphandling genom konkurrenspräglad dialog av turbundna resor i Täby och Danderyd

Linda Carlsson, Täby kommun

Upphandlingen är ännu inte klar varför en hel del fortfarande var under sekretess. Föreläsaren berättade om det förberedande arbetet som skett genom konkurrenspräglad dialog

Hög andel verksamhet genom externa leverantörer
Viktigt med hög samverkan mellan kommun och leverantör
Begränsad vägledning av andra upphandlingar
Risk för kostnadsdrivande lösningar
Man valde modellen konkurrenspräglad dialog som innebär inledande dialog med tänkbara leverantörer som efter dialogen själva väljer om de vill lämna anbud.
I arbetet inkluderades beredskap vid tänkbara extrema scenarier (tänk pandemi)
Avvägningar mellan beredskap, kostnad och vad som faktiskt går att genomföra är viktigt
Arbetssättet med dialog har uppfattats mycket positivt av de olika tänkbara leverantörerna

Dagen avslutades med ett grupparbete på temat ”fordonskrav” med koppling till fordonsgruppens arbete

Fordonsgruppen diskuterar om det går att ta fram enade regler kring de fordon som ska användas i serviceresor. Gruppdiskussioner kring dessa.

Några synpunkter som kom fram
Valfrihet är viktigt. Det finns vitt skilda behov av fordon i landet. Samma fordon passar bra på ett ställe men sämre på ett annat.
Fokus på vad fordonen ska användas till, inte alltför detaljerade regler.